Hälsovetare
Hälsovetare används här som ett samlingsnamn för hälsovetare, folkhälsovetare och idrottsvetare. Det är akademiker med utbildning inom hälsa, folkhälsa, friskvård eller idrott. De arbetar hälsofrämjande och förebyggande på olika nivåer i samhället genom att analysera, planera, genomföra och följa upp insatser som stärker hälsa och minskar risken för ohälsa hos individer och grupper.
Vad gör en hälsovetare?
Hälsovetare, folkhälsovetare och idrottsvetare är närliggande akademiska yrkes- och utbildningsområden med kompetens inom hälsa, folkhälsa, friskvård och idrott. Professionerna delar ett gemensamt kunskapsfält och överlappar i många av sina arbetsuppgifter, men kan ha olika professionell tyngdpunkt beroende på utbildning, roll och verksamhet.
Gemensamt för hälsovetare är att de arbetar hälsofrämjande och förebyggande i olika typer av organisationer. Arbetet handlar om att planera, genomföra, utveckla och följa upp insatser som syftar till att stärka hälsa och minska risk för ohälsa. Det kan till exempel innebära att driva projekt, göra kartläggningar och analyser, ta fram underlag för beslut samt att utvärdera hälsoarbete.
Vissa hälsovetare arbetar mer övergripande med analys, styrning, samverkan och uppföljning av förebyggande arbete på organisations- eller samhällsnivå, medan andra arbetar mer tematiskt eller med särskilda målgrupper, till exempel inom fysisk aktivitet, psykisk hälsa, levnadsvanor eller arbetsmiljö. Ofta kombineras strategiskt arbete med verksamhetsnära uppgifter, och arbetet kan vara både kortsiktigt och långsiktigt.
I arbetslivet jobbar hälsovetare, folkhälsovetare och idrottsvetare i många olika roller. Vanliga befattningar är exempelvis projektledare, samordnare, utredare, handläggare, analytiker, folkhälsostrateg, folkhälsoplanerare, verksamhetsutvecklare, föreningskonsulent eller utvecklingsledare inom offentlig, privat eller idéburen sektor.
Vem passar som hälsovetare?
Hälsovetare passar dig som är intresserad av hälsa ur ett brett perspektiv och vill förstå hur livsvillkor, levnadsvanor och samhälle påverkar människors hälsa. Du trivs med att samarbeta med andra yrkesgrupper och bidra med ett hälsoperspektiv i olika verksamheter. Yrket passar både dig som gillar analys och strategiskt arbete och dig som vill arbeta mer praktiskt med grupper eller målgrupper.
Vad tjänar en hälsovetare?
Lönen för hälsovetare varierar beroende på roll, sektor, erfarenhet och arbetsgivare. Hälsovetare, folkhälsovetare och idrottsvetare arbetar i många olika typer av befattningar, vilket gör att lönespannet kan vara brett. Generellt påverkas lönen av ansvarsnivå, graden av specialistkompetens samt om arbetet är mer strategiskt eller verksamhetsnära.
Medianlön (hela yrkeskåren): 41 275 kr/månad
Medianlön för nyexaminerade: 35 950 kr/månad
Medianlön efter 10-20 år: 42 000 kr/månad
Uppgifter baseras på lönestatistik från Akademikerförbundet SSR och SRAT.
Hur utbildar man sig till hälsovetare?
För att arbeta som hälsovetare studerar man vid universitet eller högskola inom områden som hälsovetenskap, folkhälsovetenskap eller idrottsvetenskap. Det finns många olika utbildningsprogram i Sverige, både på grundnivå och på avancerad nivå. Det är också vanligt att kombinera fristående kurser och sätta ihop sin egen examen, vilket gör att många hälsovetare har en unik kompetensprofil.
Utbildningarna är ofta tvärvetenskapliga och kombinerar kunskap om hälsa med samhällsvetenskapliga, beteendevetenskapliga och ibland medicinska perspektiv. Under utbildningen utvecklar man bland annat metodkunskap inom analys, utvärdering och utvecklingsarbete samt förståelse för hur hälsofrämjande och förebyggande arbete kan bedrivas i olika verksamheter.
Det finns möjlighet att välja en mer generell inriktning eller att tidigt specialisera sig inom ett visst område. Val av inriktning och kompletterande kurser kan påverka vilka typer av roller som blir aktuella efter examen. Många väljer därför att läsa vidare på avancerad nivå eller komplettera sin utbildning med kurser inom närliggande ämnen. Det kan handla om fördjupning inom hälsa, folkhälsa eller idrott, men också om kompletterande kompetens inom exempelvis samhällsplanering, miljö- och hållbarhetsfrågor, statistik, kvantitativ analys, utvärderingsmetodik, digitalisering eller andra närliggande områden som stödjer arbete med analys, utveckling och styrning i olika verksamheter.
Hur lång tid tar det att plugga till hälsovetare?
En hälsovetare studerar vanligtvis minst 180 högskolepoäng, vilket motsvarar tre års studier på grundnivå och leder till en kandidatexamen. Det finns även möjlighet att läsa vidare på avancerad nivå. En magisterexamen tar ytterligare ett år och en masterexamen ytterligare två år efter kandidatexamen. Studier på avancerad nivå ger möjlighet till fördjupning inom hälsa, folkhälsa eller idrott.
Var kan man plugga till hälsovetare?
Utbildningar inom hälsovetenskap, folkhälsovetenskap och idrottsvetenskap ges vid flera universitet och högskolor runt om i Sverige, med olika inriktningar och profiler. För en samlad och aktuell översikt över utbildningar och lärosäten hänvisas till studera.nu.
Vilken behörighet krävs för att plugga till hälsovetare?
Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. De särskilda behörighetskraven kan variera mellan olika utbildningar och lärosäten. Vanligast är områdesbehörighet 5/A5 eller 15/A14, men vissa utbildningar kräver endast grundläggande behörighet.
Behörighetskraven framgår av respektive utbildningsbeskrivning när du söker utbildningar på studera.nu.
Eftersom kraven kan skilja sig åt är det bra att jämföra utbildningar vid flera lärosäten.
Kan man plugga till hälsovetare utomlands?
Det finns möjlighet att studera utomlands, både genom utbytesstudier under grundutbildningen och genom att läsa en masterutbildning utomlands efter avslutad kandidatexamen. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information om vilka möjligheter som finns.
Vid val av utbytesstudier eller fördjupning kan det vara klokt att fundera över hur utbildningens innehåll och inriktning är relevant för den kontext och den typ av verksamhet man vill arbeta i på sikt. Vissa kunskaper är starkt kopplade till specifika samhällen eller system, medan andra är mer generella och lättare att använda i olika arbetsmarknader och roller.
Sacos experter på detta yrke
-
Akademikerförbundet SSR
Akademikerförbundet SSR är det fackliga yrkesförbundet för beteendevetare, ekonomer, folkhälsovetare, personalvetare, samhällsvetare, socionomer, vägledare och andra inom socialt arbete. Många är chefer och egenföretagare. Medlemmarna finns på alla sektorer på arbetsmarknaden. Med över 82 000 medlemmar är vi det fjärde största Sacoförbundet.
Akademikerförbundet SSR
www.akademssr.se
-
SRAT
Fackförbundet för dig som har högre utbildning och arbetar i någon samhällsbärande bransch. Vi organiserar en bredd av yrkesgrupper i både privat och offentlig sektor. SRAT organiserar bland annat sex legitimationsyrken: audionomer, barnmorskor, kiropraktorer, logopeder, optiker och tandhygienister. Förutom dessa finns även bland annat diplomater, flygtekniker, hälsovetare och lotsar bland SRATs 21 100 medlemmar.
SRAT
https://www.srat.se